Trafiksäkerhet & trafikanternas beteende
Trafiksäkerhet & trafikanternas beteende
Under arbete vid vägar är oftast den största risken den passerande fordonstrafiken. Det är viktigt för oss att förstå hur fordonsförare agerar och vad som kan göra dem till sämre trafikanter, vilket i sin tur påverkar vår arbetsmiljö negativt.
Genom att få insikt i de faktorer som påverkar trafikanters beteende kan vi effektivt skydda oss själva genom att känna igen och anpassa oss till deras agerande.
Nollvisionen
1997 beslutade riksdagen att införa den så kallade nollvisionen. Nollvisionen går ut på att inga personer ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna. Genom att fokusera på förebyggande åtgärder och förbättringar av trafikmiljön strävar man efter att minimera risken för olyckor.
Exempel på åtgärder inkluderar förbättrade vägstandarder, hastighetsbegränsningar, användning av rondeller och ökad säkerhet för fotgängare och cyklister. Nollvisionen betonar ansvar och samarbete mellan myndigheter, vägdesign och medvetenhet för att skapa en tryggare trafikmiljö.
Hastighet och krockvåld
Hastigheten är helt avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Genom att hålla rätt hastighet ökar också dina möjligheter att hinna reagera i tid om något oväntat händer. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år.
Vid en frontalkollision mellan två moderna bilar som båda kör i max 80 km/tim är det sannolikt att förarna överlever. Vid hastigheter över 80 km/tim leder frontalkollisioner ofta till dödliga eller allvarliga skador även med moderna fordon. Hög hastighet gör det också svårare att ha kontroll över fordonet och hinna reagera i tid om något oväntat händer. Stoppsträckan blir längre ju högre hastighet du har och det blir då också svårare att upptäcka andra trafikanter.
Ökad risk att dö vid frontalkrock i förhållande till 70 km/tim
Bilden jämför risken att dö i frontalkrock i olika hastigheter. Risken att dö i en frontalkrock ökar för varje hastighetshöjning från 70 km/tim upp till 100 km/tim Sambandet utgår från att den som åker i bilen använder bälte, färdas i en bil av hög säkerhetsstandard samt krockar med en bil i samma viktklass. Även faktorer som ålder och hälsa kan påverka risken.
Olyckor i samband med vägarbeten
En uppdaterad rapport från Trafikverket indikerar att cirka 300 trafikolyckor sker årligen vid vägarbeten i Sverige, med totalt 5 667 olyckor mellan 2003 och 2021. Vägarbetare utgjorde mer än sex procent av de skadade, inkluderande tio dödsfall. Mot bakgrund av dessa siffror föreslår en riksdagsmotion från 2023/24 åtgärder för att minska olyckorna, bland annat genom ökad användning av mobila fartkameror. Denna statistik och lagstiftningsinitiativ understryker behovet av förbättrad säkerhet vid vägarbetsplatser
Vad påverkar oss som trafikanter?
Självklart finns det flera faktorer som kan påverka trafikanter negativt. I och med att vi arbetar med trafiken på vår arbetsplats måste vi vara medvetna om att vissa trafikanter kan ha sämre förutsättningar eller visa bristande beteende.
Stress
Att vara en stressad bilförare är ingen idealisk situation. Tidspress och önskan att nå destinationen i tid är vanliga motiv. Andra faktorer som kan påverka och stressa föraren inkluderar närvaron av medpassagerare, telefonsamtal eller andra meddelanden. En 2017 års undersökning, genomförd av Volvo Cars i samarbete med SIFO, visade att tre av fyra bilförare rapporterade ökad trafikrelaterad stress jämfört med tio år tidigare.
Störningar
Under bilkörning kan olika faktorer störa och ta vår uppmärksamhet från det viktiga fokuset på vägen. Medresenärer, mobiltelefoner och omgivande inslag längs färdvägen är exempel på element som kan påverka fordonsförarens uppmärksamhet.
Förbud mot rattsurfning
I februari 2018 genomfördes ändringar i Trafikförordningen, vilket skärpte restriktionerna kring användningen av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning. Förbudet innebär i praktiken att förare av motorfordon inte får använda sådan utrustning om dess användning påverkar förmågan att köra fordonet negativt eller om föraren håller kommunikationsutrustningen i handen.
Fortkörning vid vägarbeten
Årligen utför fackförbundet SEKO hastighetsmätningar vid vägarbeten för att övervaka trafikanters hastigheter vid arbetsplatser. Under 2018 genomfördes mätningar i Stockholms län med följande resultat:
- På fem olika vägarbetsplatser, alla med en rekommenderad hastighet på 30 km/h, registrerades totalt 887 fordon. 92 procent av dessa fordon överskred den rekommenderade hastigheten, och den genomsnittliga hastigheten låg på 43,3 km/h.
- På två vägarbetsplatser där den högsta tillåtna hastigheten (inte bara rekommenderad) var 30 km/h, mättes totalt 240 fordon. Här överträdde 84 procent av fordonen den högsta tillåtna hastigheten, och medelhastigheten var 38,7 km/h.
Alkohol och droger
Under 2022 anmäldes 23 120 rattfylleribrott i Sverige, vilket var oförändrat jämfört med 2021. Av dessa var 12 722 brott drograttfylleri (minskning med 14 %) och 10 398 brott alkoholrelaterade (ökning med 27 %). Under första halvåret 2023 anmäldes 5 287 rattfylleribrott, en ökning jämfört med 5 085 under samma period 2022. Antalet drograttfylleribrott var ungefär detsamma som 2022. Dessutom ökade antalet indragna körkort på grund av rattfylleri med 10 % under första halvåret 2023 jämfört med föregående år.
Vår syn försämras
Vår syn blir sämre med åldern, och förändringar kan ske snabbt. I Sverige testas bilförare bara för syn när de ansöker om körkort (B-behörighet).
En årlig undersökning som görs av Synoptik och Bilprovningen visade att av 1 249 bilister så hade 17% en synskärpa bedömd som trafikfarlig och 10% hade en synskärpa som låg under dagens körkortskrav.
